Sveriges monarki
monarkins institutionella roll i Sverige / From Wikipedia, the free encyclopedia
Sverige är en konstitutionell monarki med en kung eller regerande drottning som landets statschef. Sedan Västerås arvförening år 1544 är Sverige en arvmonarki. Tronföljden regleras i successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagar. Nuvarande successionsordning antogs 1810 och innebar ursprungligen att tronen skulle ärvas av manliga ättlingar till den utvalde kronprinsen, sedermera kung Karl XIV Johan. I successionsordningens gällande lydelse sedan 1980 ärvs tronen av såväl manliga som kvinnliga ättlingar till Carl XVI Gustaf.[1] Äldre syskon och deras ättlingar har företräde framför yngre syskon och deras ättlingar.
- Den här artikeln handlar om den svenska monarkins institutionella roll. För den nuvarande kungafamiljen, se Svenska kungafamiljen. För den ätt som nuvarande kungafamilj tillhör, se Bernadotte. För en lista över ämbetsinnehavare, se Lista över Sveriges regenter.
- Uppslagsordet ”Sveriges tron” leder hit. För tronstolen i rikssalen på Stockholms slott, se Drottning Kristinas silvertron.
Sveriges konung | |
Kungliga Hovstaterna | |
Titel | Sveriges konung |
---|---|
Residens | Stockholms slott Drottningholms slott |
Säte | Stockholm |
Utses av | Ärftligt ämbete enligt successionsordningen |
Mandatperiod | Livstid |
Förste innehavare | Erik Segersäll (historiskt belagd) |
Inrättat | Omtvistat Ärftligt från 1544 |
Efterträdare | Kronprinsessan Victoria Tronföljare |
Ställföreträdare | Riksföreståndaren |
Webbplats | www.kungahuset.se |
Under nuvarande regeringsform är statschefsämbetet av ceremoniell och representativ art. Den verkställande makten i Sverige tillkommer regeringen och Sveriges statschef har sedan den 1 januari 1975 inga befogenheter vad beträffar riksstyrelsen. Innehavaren av Sveriges tron har två roller; Sveriges statschef och överhuvud för det kungliga huset. Organisationen som biträder statschefen heter Kungliga Hovstaterna, med dess chef riksmarskalken.