Signalflagga (sjöfart)
From Wikipedia, the free encyclopedia
Signalflaggor inom sjöfart är ett sätt att med enkla medel kunna kommunicera mellan fartyg på ett internationellt sätt. Flaggning var innan radions intåg ett av få medel som till exempel en amiral kunde styra sin flotta med under sjöslag, ett handelsfartyg kunde begära hjälp med eller man helt enkelt kunde hälsa på varandra med vid möten. I modern tid används flaggningen mest för att upplysa om dykare i vattnet, fiske med olika redskap pågår och liknande aktiviteter då kommunikationsradio och andra tekniska hjälpmedel har tagit över rollen för säkrare sjöfart.
I regel finns förbestämda signalkoder för meddelanden som ofta kan förekomma, att skriva ut hela ord eller meningar med signalflaggorna är tidsödande och mycket ovanligt. I Nelsons berömda exempel ovan till höger används koder för vanligt förekommande ord. De viktigaste signalerna kan uttryckas med endast en flagga (se nedan), medan tvåställiga (alltså kombinationer av två flaggor) förklaras i "Internationell Signalbok" (ISB), utgiven av FN:s sjöfartsorgan IMO.