Slaget vid Königgrätz
From Wikipedia, the free encyclopedia
Slaget vid Königgrätz stod den 3 juli 1866 vid Königgrätz (nuvarande Hradec Králové) i nuvarande östra Tjeckien mellan Preussen och Österrike. Slaget var ett led i det tyska enhetskriget som startat den 14 juni. Preussen stod som segrare i slaget som också avgjorde kriget. Härmed etablerades Preussen som den främsta tyska staten och staten kunde några år senare, 1871, genomdriva den lilltyska lösningen på det tyska enandet.
Snabbfakta Ägde rum, Plats ...
Slaget vid Königgrätz | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Tyska enhetskriget | |||||||
Slaget vid Königgrätz, 3 juli 1866 av Christian Sell. Litografi, 1866. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Preussen | Österrike Sachsen | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Helmuth von Moltke Prins Friedrich Karl Kronprins Fredrik Wilhelm Herwarth von Bittenfeld[1] |
Ludwig von Benedek[1] | ||||||
Styrka | |||||||
221 000 preussare 702 kanoner |
184 000 österrikare 22 000 sachsare 650 kanoner | ||||||
Förluster | |||||||
8 975 1 900 döda 275 saknade 6 800 skadade 940 hästar |
44 100 5 735 döda 7 925 saknade 8 440 skadade 22 000 tillfångatagna 6 000 hästar 116 kanoner |
Stäng