Òtù Na-ahụ Maka Ọnọdụ Ihu igwe n'Ụwa
From Wikipedia, the free encyclopedia
World Meteorological Organisation (WMO) bụ ụlọ ọrụ pụrụ iche nke United Nations na-ahụ maka ịkwalite nkwado mba ụwa na sayensị ikuku, climatology, hydrology na geophysics.
WMO sitere na International Meteorological Organisation, otu na-abụghị gọọmentị hiwere na 1873 dị ka ọgbakọ maka mgbanwe data ihu igwe na nyocha. Atụmatụ imegharị ọnọdụ na nhazi nke IMO mechiri na Mgbakọ Mgbakọ Mba Ụwa nke 1947, bụ nke hiwere Òtù Na-ahụ Maka Ọdịmma Ụwa. Nkwekọrịta ahụ malitere na 23 Maachị 1950, na n'afọ sochirinụ, WMO malitere ịrụ ọrụ dịka otu gọọmentị etiti n'ime usoro UN.
WMO bụ mba na ókèala 193, ma na-akwado mgbanwe data, ozi na nyocha "n'efu na enweghị mgbochi" n'etiti ụlọ ọrụ meteorological na mmiri mmiri nke ndị otu ya. Ọ na-ejikọkwa aka na ndị mmekọ na-abụghị ndị gọọmentị na ndị otu mba ụwa ndị ọzọ gbasara nchekwa gburugburu ebe obibi, mgbanwe ihu igwe, njikwa akụrụngwa, na mmepe akụ na ụba.
Onye isi na Geneva, Switzerland, WMO na-achị World Meteorological Congress, nke mejupụtara mba ndị otu, na-ezukọ kwa afọ anọ iji setịpụ atumatu na ihe ndị ka mkpa. Onye isi oche nke onye isi oche na-eduzi Congress, Abdulla Al Mandous nke UAE ugbu a.