Amfibol
From Wikipedia, the free encyclopedia
Amfiboler är en stor grupp bergartsbildande silikatmineral. Amfibol utgör huvudbeståndsdelen i amfibolit. Egenskaperna hos dessa mineral kan variera kraftigt, till exempel varierar den relativa densiteten från 2,9 i tremolit till 3,8 i enigmatit.
Egenskaperna och den kemiska sammansättningen gör amfiboler mycket lika pyroxener och båda mineralgrupperna är inosilikater. Amfiboler består av dubbla kedjor av SiO4-tetraedrar länkade i hörnen medan pyroxener består av enkla kedjor. Amfiboler delas upp i tre serier avseende kristallstruktur. Till skillnad från pyroxener innehåller amfiboler ofta hydroxidjoner (OH-).
Amfibolens spaltytor bildar en vinkel på 124° medan pyroxener har 87°. Amfiboler har starkare pleokroism.
Amfiboler kan vara både primära eller sekundära mineral. Som primärt mineral förekommer det som hornblände i magmatiska bergarter som exempelvis i granit, diorit eller andesit. Som sekundärt mineral har amfibol antingen utvecklats i kalksten genom kontaktmetamorfos (tremolit) eller genom omvandling av andra ferromagnesiummineral (till exempel augit) genom dynamometamorfos (aktinolit). När amfiboler har yttre form efter omvandlad (så kallad pseudomorf) augit (en pyroxen) kallas de uralit.
Namnet kommer av grekiskans amfibolos, "tvetydig" och introducerades av René Just Haüy (1743–1822).