Ansâri från Herat
From Wikipedia, the free encyclopedia
Khajah Abdullah Ansâri från Herat, eller Abu Ismaïl Abdullah ibn Abi-Mansour Mohammed, född 1006 i Quhandiz, död 1088 i Herat, i det dåvarande Khorasan, nuvarande Afghanistan, var en sufist, poet och författare. Han är också känd som Pir-i Herat (den vise från Herat), eftersom han verkade större delen av livet i Herat. Han fick även hedersnamnen Shaikh al-Mashâyikh, ”Mästarnas mästare” och Shaykh al-islām. Han är främst känd för sina munâjât, en form av personliga böner till Gud. Han praktiserade den sunnitiska lagskolan Hanbali fiqh, och skrev inte bara på persiska utan även på arabiska. Han grundade en sufisk zâwiya (ett sufi-konvent), som blev ursprunget till en sufi-skola och en mystiktradition med stort inflytande i Centralasien. Hans mausoleum i Herat är ett välbesökt pilgrimsmål.
Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2023-03) Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. |
Ansâri från Herat | |
Född | 4 maj 1006[1][2] Herat |
---|---|
Död | 8 mars 1089[3][1] (82 år) Herat |
Begravd | Khwaja 'Abd Allah Ansari shrine |
Medborgare i | Abbasidkalifatet och Seldjukiska riket |
Sysselsättning | Poet, teolog, författare |
Redigera Wikidata |