Förenta nationernas klimatkonferens 2015
internationell klimatförändringskonferens i Paris, Frankrike i november–december 2015 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Förenta nationernas klimatkonferens 2015 (COP21) ägde rum mellan den 30 november och 12 december 2015 i Paris, Frankrike[1] och var den största samlingen av världsledare någonsin.[2][3] Mötet hålls årligen mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, eller klimatkonventionen) och detta var det 21:a i ordningen. Konferensen har också funktion som 11:e mötet mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP11). Målet för politiker och förhandlare uppnåddes, nämligen att för första gången i historien komma överens om ett klimatavtal, det så kallade Parisavtalet, i vilket alla världens länder förbinder sig att bidra till en minskning av växthusgaser. Avtalet blev juridiskt bindande 4 november 2016, 30 dagar efter att 55 länder ansvariga för minst 55 % av utsläppen undertecknat det. Detta var bara några dagar innan det uppföljande mötet (COP22) inleddes i Marrakech.[4]
Förenta nationernas klimatkonferens 2015 | |
Logotyp | |
Officiellt namn | Förenta nationernas klimatkonferens 2015 |
---|---|
Plats | Paris, Frankrike |
Tidpunkt | 30 november–12 december |
År | 2015 |
Typ | konferens |
Geografisk omfattning | Hela världen |
Arrangör | FN |
Föregående | Lima 2014 |
Nästa | Marrakech 2016 |
Ett förväntat resultat enligt arrangörerna[5] var att den globala uppvärmningen skulle begränsas till under 2 grader Celsius år 2100 jämfört med innan industrialismens början. Forskarna i FN:s klimatpanel 2009 har bedömt att detta krävs för att undvika allvarliga klimatkatastrofer. Ett sådant resultat kräver i sin tur att utsläppen av växthusgaser minskas med mellan 40 och 70 procent till år 2050 jämfört med 2010, och når en nollnivå år 2100, enligt FN:s klimatpanel.[6] Detta mål överträffades av avtalet, som om det följs bedöms innebära endast 1,5 grads klimatuppvärmning.[7]
Inför konferensen hade 146 nationella klimatpaneler publikt redovisat sina förslag till nationella klimatbidrag (så kallade Intended Nationally Determined Contributions, INDC:s) innan den 1 oktober 2015. Dessa åtaganden uppskattades begränsa den globala uppvärmningen till 2,7 grader Celsius år 2100.[8] Sverige lämnade inte något eget bidrag, utan hänvisade till EU:s förslag till INDC som utlovar en 40-procentig minskning av utsläppen till år 2030 jämfört med 1990.[9]
Förväntningarna på mötet var stora, då de Conference of the Parties (COP) för United Nations Climate Change conference som föregått 2015 till stora delar hade gått ut på att förbereda ett avtal för 2015[10] och vara implementerat år 2020.[11] Förberedande förhandlingar hölls under en för-COP-konferns i Bonn 19-23 oktober 2015, med miljöministrar från hela världen. Vid mötets inledning deltog från Sverige bland andra statsminister Stefan Löfven och kung Carl XVI Gustaf, för att sedan lämna över till klimat- och miljöminister Åsa Romson och chefsförhandlare Anna Lindstedt. Romson hade sedan en roll som medlare i två större ämnesområden under mötet.[12]