Finska inbördeskriget
väpnad konflikt i Finland januari–maj 1918 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Finska inbördeskriget (även frihetskrig, medborgarkrig, revolution[1]) var en väpnad konflikt i det nyligen självständiga Finland, som pågick från den 27 januari till den 15 maj 1918, mellan den "röda" sidan och den "vita" sidan. Den "röda" utgjordes av de "röda" socialisterna och den "vita" av den konservativt ledda finländska senaten. De röda erhöll visst stöd från den nyinrättade bolsjevikiska regimen i Ryssland,[2] medan de vita fick stöd från Tyskland och i begränsad utsträckning av Sverige. Kriget slutade med seger för den vita sidan.
Finska inbördeskriget | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Jägare i de vita skyddskårerna deltar i en militärparad i Vasa 1918. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Vita Finland
Kejsardömet Tyskland |
Röda Finland | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
C.G.E. Mannerheim Ernst Linder |
Ali Aaltonen Eero Haapalainen | ||||||
Styrka | |||||||
80 000–90 000 finländare 13 000 kejserliga tyska armésoldater 500–1 000 svenska frivilliga 1 737 polacker från polska legionen |
80 000–90 000 finländare 7 000–10 000 soldater från den tidigare kejserliga ryska armén[källa behövs] | ||||||
Förluster | |||||||
Vita 3 414 döda i strid 1 400–1 650 avrättade 46 saknade 4 döda i fångläger Tyskar 450–500 döda i strid Totalt 5 300–5 600 förluster |
Röda 5 199 döda i strid 7 000–10 000 avrättade 2 000 saknade 11 000–13 500 döda i fångläger Ryssar 900-1 000 döda i strid 550-600 avrättade Totalt 27 400–33 100 förluster |
Efter det att striderna avslutats, upprättades så kallade domstolar för statsförbrytelser. Deras utslag var ofta summariska.[3]
Sammantaget dog omkring 36 000 personer i samband med kriget, varav drygt 23 000 från den röda sidan som avrättades eller avled i fångläger till följd av epidemier, undernäring och utebliven läkarvård.[4]