Hövisk kärlek
From Wikipedia, the free encyclopedia
Hövisk kärlek var under medeltiden, renässansen och tidigmodern tid ett inslag i europeisk litteratur, kultur och kristligt färgat ideal.[1] Den tog sig uttryck som ett antal gemensamma drag – framför allt uttryckta i en mans önskan att vinna en kvinnas gunst, även om det även fanns omvänt kvinnliga litterärt uttryckta motsvarigheter såsom italienska Gaspara Stampa. Dessa drag innebar ofta att poeten skulle besjunga personen av det täcka könet som en musa (i många fall en verklig kvinna), att musan i sin ädla dygd skulle beskrivas som onåbar för mannen och att mannen av någon anledning inte kunde få kvinnan eller vara hennes hjärta värdig. Idealen föregick senare tiders ideal som 1700-talets galanta yttre förfining eller romantikens 1800-tals gentlemannamässiga samhällsnormer.