Regeringen Löfven I
Sveriges regering 2014–2019 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Regeringen Löfven I var Sveriges regering mellan 3 oktober 2014 och 21 januari 2019. Regeringen var en koalitionsregering och minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, där Socialdemokraterna innehade 17 statsrådsposter och Miljöpartiet 6. Regeringschef (statsminister) var Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven.[2] Det var Sveriges första regering med statsråd från Miljöpartiet.
Regeringen Löfven I Sveriges regering | |
Statschef | |
Statschef | Carl XVI Gustaf |
Tidsperiod | |
Tillträde | 3 oktober 2014 |
Frånträde | 21 januari 2019 |
Ministrar och partier | |
Statsminister | Stefan Löfven |
Ställföreträdare | Margot Wallström[1] |
Nuvarande ministrar | 23 |
Regeringsparti(er) | Socialdemokraterna Miljöpartiet |
Status i riksdagen | minoritetsregering |
Oppositionsparti(er) | Centerpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet (också stödparti) |
Historik | |
Val | 2014 |
Senaste valet | 138 / 349 |
Mandatperiod(er) | 2014–2018 |
Företrädare | Reinfeldt |
Efterträdare | Löfven II |
Regeringen Löfven tillträdde efter riksdagsvalet i Sverige 2014, i vilket de tre rödgröna partierna blev störst av riksdagens tre politiska block, och den efterträdde den borgerliga regeringen Reinfeldt. Regeringen hade stöd av en minoritet i Sveriges riksdag.[2] Regeringen drabbades tidigt av en regeringskris när den fick sin budgetproposition nedröstad hösten 2014. Statsminister Stefan Löfven meddelade därför att han tänkte utlysa ett extra val, men regeringen kunde regera vidare tack vare att decemberöverenskommelsen slöts mellan regeringen och den borgerliga oppositionen. Regeringen Löfven hade sedan sitt tillträde ett nära budgetsamarbete med Vänsterpartiet som fick igenom många vallöften, och gjorde även upp i några sakpolitiska frågor med delar av oppositionen.
Regeringen satte tidigt målet att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU senast 2020 och man har också satsat pengar på välfärd, utbildning och integration, genom höjda skatter och god konjunktur under perioden. Emellertid har det målet inte varit nära att uppnås.[3][4] Under mandatperioden fick regeringen hantera rekordstora flyktingströmmar i samband med migrationskrisen i Europa 2015, vilket ytterligare bidrog till offentlig konsumtion och landets goda konjunktur,[5] men var nära mottagningssystemens kapacitet. Regeringen skärpte lagstiftningen och lyckades därmed kraftigt begränsa antalet asylsökande. Miljöpartiet övervägde att lämna regeringen inför beslutet men valde att stanna och bryta vallöften för att undvika ännu hårdare flyktingpolitik.[6] Större satsningar har också gjorts på klimat, försvar och polis.
Omedelbart efter riksdagsvalet 2018 visade en statsministeromröstning att riksdagen saknade stöd för Stefan Löfven som statsminister, varför han entledigades av talmannen, varpå regeringen satt kvar rekordlänge som övergångsregering.[7] Regeringen efterträddes av Regeringen Löfven II, som bestod av samma partier men även hade stöd av två borgerliga partier enligt januariavtalet 2019.