Sjökort
kartor för navigering på havet / From Wikipedia, the free encyclopedia
Sjökort är kartor för navigering på havet, större sjöar, kanaler, med flera applikationer med hydrografisk, nautisk, topografisk och geodetisk information.
- Det hydrografiska innehållet är främst djupuppgifter såsom djupsiffror, djupkurvor, bottenbeskaffenhet och symboler som tagits fram från sjömätningar.
- Det nautiska uppgifterna i sjökortet är till exempel farleder, fyrar och utmärkning.
- Det topografiska innehållet är höjdkurvor, bebyggelse, flygfotoutdrag, med mera.
- Den geodetiska informationen består av gradnät och andra koordinatnät.
Svenska sjökort framställs bland annat av sjöfartssektionen inom Sjöfartsverket som på regeringens uppdrag ansvarar för sjömätningar, kartering, redigering och tryckning för i första hand yrkessjöfarten och Försvarsmakten. Sjökorten finns numera i elektroniskt lagrad form och kan användas tillsammans med GPS satellitnavigationssystem som anger positioner på land och havsyta efter det geografiska koordinatsystem vid jordens yta enligt WGS 84 som GPS-systemet baseras på. Positionen över hela jordklotet anges av skärningspunkten mellan latituden och longituden:
- Latituden anges som ett gradtal 0–90° norr om ekvatorn (betecknad N=North) respektive 0–90° syd (betecknad S=South) om ekvatorn. Nordpolen motsvarar latitud 90° och ekvatorn 0°.
- Longituden anges som ett gradtal 0–180° i ostlig riktning (betecknad E=East) respektive 0–180° i västlig riktning (betecknad W=West). Meridianen för longitud 0° går genom staden Greenwich i England och på andra sidan jordklotet vid datumgränsen i Stilla havet.
Sjökorten uppdateras varje år och under året ger Sjöfartsverket också ut meddelanden om upptäckta fel eller eventuella viktiga tillägg i aktuella sjökort. Tryckta sjökort för fritidsbruk bör normalt bytas ut minst vart femte år för att få med alla uppdateringar, men det beror också på hur korten används och om det gäller kända eller okända vatten.
De första sjökorten (i Sverige) togs fram redan på 1600-talet men hade en mycket dålig överensstämmelse med verkliga förhållanden och saknade ett enhetligt koordinatsystem. Geografiska koordinatsystem som täckte jordytan togs fram först i slutet på 1700-talet.