Yamhad
From Wikipedia, the free encyclopedia
Yamhad var ett fornt semitiskt kungadöme vars huvudstad var Halab i nuvarande Aleppo i Syrien. Kungadömet uppstod i slutet av 1800-talet f.Kr, och styrdes av den Yamhadiska dynastin som kom att använda sig av både krigföring och diplomati för att utöka sina territorier. Yamhad var redan från sin början tvunget att motstå aggressiva grannriken så som Mari, Qatna och Assyrien och under kung Yarim-Lim I nådde riket sin höjdpunkt. I mitten av 1700-talet f.Kr. kontrollerade Yamhad nästan hela nuvarande Syrien med undantag för vad som idag är södra Syrien. Makten uppehölls genom antingen direkt kontroll eller genom vasallkungar. Yamhads tid som stormakt varade i cirka 150 år innan riket slutligen krossades av hettiter. Kungadömet annekterades sedan av kungadömet Mitanni.
Yamhad | ||||
| ||||
Yamhad vid dess zenit cirka 1752 f.Kr. | ||||
Huvudstad | Halab
| |||
Statsskick | Absolut monarki | |||
Bildades | 1810 f.Kr
| |||
Upphörde | 1517 f.Kr.
| |||
Befolkningen i Yamhad var i huvudsak amoriter men innehöll även en stor befolkning av hurriter vilka influerade kulturen.