Barberaren i Sevilla (pjäs)
From Wikipedia, the free encyclopedia
Barberaren i Sevilla (franska: Le Barbier de Séville) är en pjäs i fyra akter skriven av den franske dramatikern Pierre Beaumarchais. Pjäsen skrevs ursprungligen som en komisk opera år 1772 med musik av Antoine-Laurent Baudron. Från början var det tänkt att pjäsen skulle sättas upp på Comédie-Italienne i Paris, men de ville inte ha den. Pjäsen som vi känner den i dag omarbetades 1773 till en traditionell Commedia dell'arte.
- För operan av Rossini, se Barberaren i Sevilla.
På grund av juridiska och politiska problem så hade pjäsen inte premiär förrän den 23 februari 1775 på Comédie-Française i Paris. Pjäsen hade svensk premiär på Munkbroteatern i Stockholm 25 januari 1785. Barberaren i Sevilla blev en stor succé och fick två uppföljare, Figaros bröllop och La Mère coupable.
Redan 1782 omarbetades pjäsen till en opera av Giovanni Paisiello.[1] Senare har Alexander Reinagle och Samuel Arnold (år 1794), Nicolas Isouard (år 1796), samt Francesco Morlacchi (år 1816) skrivit operor av Barberaren i Sevilla, men dessa är i dag i stort sett bortglömda. De har nu helt överskuggats av Gioacchino Rossinis berömda opera med samma namn.