Junior Eurovision Song Contest
internationell sångtävling för barn anordnad av Europeiska radio- och TV-unionen / From Wikipedia, the free encyclopedia
Junior Eurovision Song Contest (franska: Concours Eurovision de la Chanson Junior),[1] även förkortat JESC, Junior Eurovision eller Junior EuroSong, är en årligt återkommande musiktävling organiserad av den Europeiska radio- och TV-unionen (EBU).[2] Tävlingen har sedan starten 2003 arrangerats i fjorton olika länder, varav sju av dessa arrangerat tävlingen två gånger; Nederländerna (2007, 2012), Ukraina (2009, 2013), Belarus (2010, 2018), Malta (2014, 2016), Polen (2019, 2020), Armenien, (2011, 2022) och Frankrike (2021, 2023).
Junior Eurovision Song Contest | |
Genre | Musiktävling Underhållning |
---|---|
Skapad av | Bjørn Erichsen |
Programledare | Lista
2003:
Camilla Ottesen Remee 2004: Nadia Hasnaoui Stian Barsnes Simonsen 2005: Marcel Vanthilt Maureen Louys 2006: Andreea Marin Bănică Ioana Ivan 2007: Kim-Lian van der Meij Sipke Jan Bousema 2008: Alex Michael Sophia Paraskeva 2009: Ani Lorak Timur Miroshnychenko 2010: Denis Kuryan Leila Ismailava 2011: Avet Barseghjan Gohar Gasparyan 2012: Ewout Genemans Kim-Lian van der Meij 2013: Timur Miroshnychenko Zlata Ohnevytj 2014: Moira Delia 2015: Poli Genova 2016: Ben Camille Valerie Vella 2017: Helen Kalandadze Lizi Japaridze 2018: Eugene Perlin Helena Meraai Zena 2019: Aleksander Sikora Ida Nowakowska Roksana Węgiel 2020: Ida Nowakowska Rafał Brzozowski Małgorzata Tomaszewska 2021: Carla Lazzari Oliver Minne Èlodie Gossuin-Lacherie 2022: Iveta Mukuchyan Garik Papoyan Karina Ignatyan Robin the Robot 2023: Oliver Minne Laury Thilleman Ophenya |
Musik | "Te Deum" (Marc-Antoine Charpentier) |
Antal avsnitt | 21 (2023) |
Längd (per avsnitt) | 2 timmar, 15 minuter: 2003–2013, 2017 2 timmar, 30 minuter: 2014–2016, 2018- |
Antal säsonger | 21: 2003– |
Land | Lista |
Språk | Engelska Franska |
Produktion | |
Produktionsbolag | EBU |
Exekutiv producent | Martin Österdahl (sedan 2020) |
Inspelningsplats | Lista
2003:
Köpenhamn, Danmark 2004: Lillehammer, Norge 2005: Hasselt, Belgien 2006: Bukarest, Rumänien 2007: Rotterdam, Nederländerna 2008: Limassol, Cypern 2009: Kiev, Ukraina 2010: Minsk, Vitryssland 2011: Jerevan, Armenien 2012: Amsterdam, Nederländerna 2013: Kiev, Ukraina 2014: Malta1 2015: Sofia, Bulgarien 2016: Valetta, Malta 2017: Tbilisi, Georgien 2018: Minsk, Belarus 2019: Gliwice, Polen 2020: Warszawa, Polen 2021: Paris, Frankrike 2022: Jerevan, Armenien 2023: Nice, Frankrike |
Sändning | |
Originalvisning | 15 november 2003 - |
Bildformat | 576i (2003–2007) 1080i (2008–nutid) |
Ljudformat | 2.0 (stereo) 5.1 (surround) |
Status | Pågående |
Kronologi | |
Relaterade program | Eurovision Song Contest Eurovision Choir of the Year Eurovision Dance Contest Eurovision Young Dancers Eurovision Young Musicians |
Externa länkar | |
Officiell webbplats |
Tävlingen är mycket lik Eurovision Song Contest, varifrån tävlingens namn härstammar. Varje deltagarnation, som dessutom måste vara medlem i EBU, skickar en artist, 9 till 14 år på dagen då tävlingen genomförs, samt ett 2 minuter och 45 sekunder till 3 minuter långt bidrag, för att tävla mot de andra deltagarnationerna.[2] Tittare från de deltagande länderna har möjlighet att rösta på sina favoritbidrag och står sedan 2008, med undantag för 2016, för 50% av makten, medan en jurygrupp i varje land står för den andra hälften.[2] Vinnaren är det land som skrapat ihop flest antal poäng när alla länders röster är räknade.
Utöver de deltagande länderna har tävlingen sänts i Australien varje år. Andorra, Bosnien och Hercegovina och Finland har också sänt tävlingen, men har ännu inte ställt upp och medverkat.[3] Kazakstan sände tävlingen 2017 och gjorde sin debut i tävlingen 2018. Sedan 2006 kan tävlingen streamas live på internet genom tävlingens officiella hemsida.[4] Australien bjöds in till tävlingen 2015.