Koreakriget
väpnad konflikt på Koreahalvön 1950–1953 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Koreakriget är en pågående väpnad konflikt på Koreahalvön som startade den 25 juni 1950. I praktiken upphörde dock krigshandlingarna i samband med att vapenstillestånd ingicks den 27 juli 1953. En fredsdeklaration skrevs under i Pyongyang den 4 oktober 2007, med målet att ersätta vapenstilleståndet med ett permanent fredsavtal.
Koreakriget | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Kalla kriget | |||||||||
Medurs uppifrån: amerikanska marinkårssoldater drar sig tillbaka under slaget vid Chosin Reservoar; FN:s styrkor landstiger i Incheons hamn, utgångspunkt för slaget vid Inchon; koreanska flyktingar framför en amerikansk M26 Pershing-stridsvagn; Lt Baldomero Lopez, USMC, leder ett anfall över Inchons havsvall; F-86 Sabre-stridsflygplan. | |||||||||
| |||||||||
Stridande | |||||||||
Republiken Korea Förenta nationerna (FN-resolution 84) Militärt understöd
|
Demokratiska folkrepubliken Korea Kina Sovjetunionen (begränsat) | ||||||||
Befälhavare och ledare | |||||||||
Rhee Syngman Chung Il-kwon |
Kim Il-sung Pak Hon-yong | ||||||||
Styrka | |||||||||
590 911 480 000 |
260 000 926 000 | ||||||||
Förluster | |||||||||
Republiken Korea 137 899 döda[10] 450 742 skadade[10] 24 495 saknade[10] 8 343 tillfångatagna[10] USA 36 516 döda (inklusive 2 830 icke-militära döda) 92 134 skadade 8 176 saknade 7 245 tillfångatagna[11] Storbritannien 1 109 döda[12] 2 674 skadade 1 060 saknade eller tillfångatagna[13] Turkiet 721 döda[14] 2 111 skadade 168 saknade 216 tillfångatagna Kanada 516 döda[15] 1 042 skadade Australien 339 döda[16] 1 200 skadade Frankrike 300 döda eller saknade[17] Grekland 194 döda[18] 459 skadade Colombia 163 döda[19] 448 skadade |
D.F.R. Korea: 215 000 döda 303 000 skadade 120 000 saknade eller tillfångatagna[13] Kina (officiella uppgifter): 183 108 döda (inklusive icke-militära döda) 383 218 skadade 25 621 saknade 21 400 tillfångatagna[24][25][26] (amerikanska uppskattningar):[13] 400 000+ döda 486 000 skadade 21 000 tillfångatagna Sovjetunionen: 282 döda[27] Totalt: 1 187 682–1 545 822 | ||||||||
Totala civila döda/skadade: 2,5 miljoner (uppsk.)[10] Sydkorea: 990 968 373 599 döda[10] 229 625 skadade[10] 387 744 bortförda/saknade[10] Nordkorea: 1 550 000 (uppsk.)[10] |
Före det formella krigsutbrottet ägde ett stort antal militära konfrontationer rum. Kriget började med att Nordkorea angrep söder om den 38:e breddgraden.[28] Förenta nationernas säkerhetsråd antog den 27 juni en resolution som uppmanade medlemsstaterna att undsätta Sydkorea. Sovjetunionen bojkottade vid denna tid säkerhetsrådet och kunde därför inte lägga in sitt veto. FN-styrkor ledda av USA gick in på Sydkoreas sida, medan Nordkorea senare mottog hjälp från Kina. Kriget övergick snart i ett dödläge. Tre år senare enades parterna om ett ”tillfälligt” vapenstillestånd som råder än i dag (2024).
De mänskliga förlusterna i kriget var stora: Sydkorea förlorade cirka en miljon, Nordkorea cirka en miljon, Kina troligen cirka 600 000, USA drygt 36 000 och övriga FN-länder cirka 3 000 man.[29]