Skogskanin
däggdjursart / From Wikipedia, the free encyclopedia
Skogskanin (Sylvilagus brasiliensis)[2][3][4] är en däggdjursart som först beskrevs av Carl von Linné 1758. Skogskaninen ingår i släktet bomullssvanskaniner, och familjen harar och kaniner.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Skogskanin Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Hardjur Lagomorpha |
Familj | Harar och kaniner Leporidae |
Släkte | Bomullssvanskaniner Sylvilagus |
Art | Skogskanin Sylvilagus brasiliensis |
Vetenskapligt namn | |
§ Sylvilagus brasiliensis | |
Auktor | (Linnaeus, 1758) |
Utbredningsområde | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Denna kanin förekommer i Central- och Sydamerika (öster om Anderna) från centrala Mexiko till norra Argentina. Den saknas i Amazonområdets centrala delar. Arten vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 4800 meter över havet. Habitatet utgörs av olika slags skogar. Skogskanin uppsöker även öppna områden som ligger nära skogar.[1]
Kroppslängden inklusive svans är 25 till 42 cm. Honor kan para sig hela året. De föder vanligen en unge per kull, alltså betydlig färre än andra bomullssvanskaniner.[1]