Slaget vid Leipzig (1813)
fältslag vid Leipzig i Sachsen 1813 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Slaget vid Leipzig var ett fältslag under det sjätte koalitionskriget. Slaget stod den 16–19 oktober 1813 vid Leipzig i västra Sachsen och slutade med en avgörande seger för de allierade och förlust för Napoleon. Med över en halv miljon deltagande soldater var slaget det största i Europa före första världskriget och kallas på tyska traditionellt för Völkerschlacht bei Leipzig ("Folkslaget vid Leipzig").
Slaget vid Leipzig | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Sjätte koalitionskriget | |||||||||
| |||||||||
Stridande | |||||||||
Franska kejsardömet
|
Sjätte koalitionen: Ryssland Österrike Preussen Sverige Sachsen (18–19 oktober)[not 1] Württemberg (18–19 oktober) | ||||||||
Befälhavare och ledare | |||||||||
Napoleon Bonaparte Pierre Augereau Louis Alexandre Berthier Jacques MacDonald Auguste de Marmont Michel Ney Józef Poniatowski † Joachim Murat Fredrik August I |
Alexander I Levin August von Bennigsen Karl zu Schwarzenberg Gebhard Leberecht von Blücher Kronprins Karl Johan | ||||||||
Styrka | |||||||||
225 000[1]
|
365 000[1][3]
| ||||||||
Förluster | |||||||||
72 000: 38 000 döda och sårade 30 000 tillfångatagna 5 000 avhoppare 300 kanoner[4][5] |
54 000 döda, sårade eller saknade:[1] 22 800 16 600 14 400 178[6]-310[7] |
- Ej att förväxla med Slaget vid Leipzig (1642).
Efter katastrofen i Ryssland under hösten 1812 började Napoleons makt över Tyskland att rasa samman. Preussen gick genast över till Frankrikes fiender och Österrike anslöt sig senare. Mitt under slaget deserterade den sachsiska armén och övergick till de allierade.
Efter att de allierade besegrat den franska armén retirerade Napoleon västerut.