Vegetationsperiod
From Wikipedia, the free encyclopedia
Vegetationsperiod eller frostfri period är tiden av året då växter växer.[1][2][3] Under vegetationsperioden kan växterna fortgående åstadkomma tillväxt i fråga om näring och generativitet, med celldelning och cellsträckning.[3] Det är perioden under året med mest gynnande växtförhållanden för inhemsk växtlighet och odlade grödor.[2] Längden på vegetationsperioden varierar beroende på växt och trakt och minskar i allmänhet med ökat avstånd från ekvatorn.[3][2] Vegetationsperiod skiftar också efter höjd över havsytan, med tendens hos högre höjder att ha kortare vegetationsperioder.[2] Generellt räknas med att vintervilan avbryts så att tillväxten kan börja då dygns medeltemperatur är högre än 3–5 °C.[3] Den numerär dagar då temperaturer överstiger den här nivån avgör längden på vegetationsperioden.[3] I allmänhet varar ekvatoriala och tropiska regioners vegetationsperiod hela året, samtidigt som den på högre latituder, exempelvis tundran, kan räcka så lite som två månader eller mindre.[2]
Hur lång vegetationsperioden är avgör ofta vilka grödor man kan odla i en region; en del växer snabbt till sig och andra fordrar långa vegetationsperioder.[1] Växter som är fleråriga i ett varmt klimat kan man ibland odla som årliga i kallare områden; genom att korsa tåliga växtarter med mindre tåliga men mer produktiva typer har växtodlare fått fram åtråvärda nya sorter som växer till sig på en kortare tid.[1] Vegetationsperioden påverkas av betingelsekombinationer, exempelvis har i Pacific Northwest i nordvästra USA vinterns kraftiga regnande och de torra somrarna skapat en sorts Medelhavsklimat i de skyddade dalarna och kustsluttningarna.[1] I detta klimat sker tillväxt hos växter under vintern och vila under sommaren.[1]