Wernher von Braun
tysk-amerikansk raketforskare / From Wikipedia, the free encyclopedia
Wernher Magnus Maximilian, Freiherr von Braun, född 23 mars 1912 i Wirsitz, Tyskland, död 16 juni 1977 i Alexandria, Virginia, var Nazitysklands ledande raketforskare och mannen bakom de första lyckade uppskjutningarna av raketer i atmosfären. Han kallas därför ibland "rymdens besegrare". Han var 1937–1945 teknisk chef för utvecklingen av V-2-raketen, som i andra världskrigets slutskede användes av Tyskland mot Storbritannien.
Wernher von Braun | |
---|---|
Wernher von Braun på sitt kontor i maj 1964. | |
Yrke | Ingenjör, Rymdforskare |
Militärtjänst | |
I tjänst för | Nazityskland |
Försvarsgren | SS |
Land | Tyskland |
Tjänstetid | 1937–1945 |
Grad | Sturmbannführer |
Utmärkelser | Riddarkorset av Krigsförtjänstkorset med svärd Krigsförtjänstkorset av första klassen |
Forskare | |
Institutioner | Wehrmacht Army Ballistic Missile Agency Redstone Arsenal NASA Fairchild Industries |
Handledare | Erich Schumann |
Doktorsavhandling | Konstruktive, theoretische und experimentelle Beiträge zu dem Problem der Flüssigkeitsrakete |
År | 1934 |
Känd för | Sitt arbete vid det amerikanska rymdprogrammet, samt utvecklandet av V-2 raketen. |
Influerad av | Robert H. Goddard Hermann Oberth Herman Potočnik |
Priser | Elliott Cresson Medaljen Wilhelm Exner Medaljen National Medal of Science |
| |
Personfakta | |
Födelsenamn | Werner Magnus Maximilian von Braun |
Född | 23 mars 1912 Wirsitz, provinsen Posen, Preussen, Tyskland |
Nationalitet | Tysk |
Död | 16 juni 1977 (65 år) Alexandria, Virginia, USA |
Dödsorsak | Bukspottkörtelcancer |
Begravd | Ivy Hill Cemetery, Alexandria, Virginia, USA |
Släkt | |
Frälse- eller adelsätt | Von Braun |
Far | Magnus von Braun |
Mor | Emmy von Quistorp |
Familj | |
Make/maka | Maria Luise von Quistorp |
Barn | 3 |
Wernher von Brauns grav. | |
Den friherrliga ätten von Brauns vapensköld. |
Efter andra världskriget blev han tillfångatagen av den amerikanska armén, efter att hans bror Magnus von Braun, som kunde engelska, kontaktat amerikanerna. Efter krigsslutet fortsatte han sitt arbete i USA, till en början under internering. År 1955 blev han amerikansk medborgare och övergick till att leda USA:s utveckling av raketer för rymdprogrammet, bland annat Saturn I, Saturn IB och Saturn V (Raketprogrammet Saturn).
Nedslagskratern Von Braun på månen är uppkallad efter honom.[1]