Överträdelseförfarande
förfarande inom Europeiska unionen / From Wikipedia, the free encyclopedia
Ett överträdelseförfarande är ett förfarande inom Europeiska unionen som Europeiska kommissionen inleder när den anser att en medlemsstat inte uppfyller sina skyldigheter enligt unionens fördrag.[1] Överträdelseförfarandet är kommissionens främsta verktyg för att säkerställa att medlemsstaterna genomför och tillämpar unionsrätten på ett korrekt sätt, i synnerhet vad gäller deras skyldigheter att införliva alla tillämpliga direktiv i den nationella lagstiftningen. Om en medlemsstat inte vidtar de åtgärder som kommissionen anser är nödvändiga, kan talan om fördragsbrott väckas vid EU-domstolen. De flesta överträdelseförfarandena avslutas dock i ett tidigare skede i samförstånd mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten.
Kommissionen har till uppgift att tillvarata unionens allmänna intresse när den inleder ett överträdelseförfarande. Enskilda fall som inte väcker några allmänna principfrågor och där det saknas belägg för att det rör sig om allmän praxis eller systematiska brister brukar därför normalt inte föranleda ett överträdelseförfarande. Enskilda har dock möjlighet att lösa sådana situationer genom att vända sig till Solvit eller nationell domstol.[2]
Ett överträdelseförfarande kan inledas rörande bristande genomförande eller tillämpning av alla delar av unionsrätten, utom stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser om budgetdisciplin, som istället omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott.[3]