ACTA
From Wikipedia, the free encyclopedia
ACTA (förkortning av det engelska namnet Anti-Counterfeiting Trade Agreement), formellt: Handelsavtal för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater,[1][2] var ett multilateralt handelsavtal gällande piratkopiering och varumärkesförfalskning som förhandlades fram mellan bland andra USA, Australien, Mexiko och Europeiska unionen (EU).
Handelsavtal för bekämpning av varumärkesförfalskning Anti-Counterfeiting Trade Agreement Accord commercial anti-contrefaçon Acuerdo Comercial Anti-Falsificación | ||||
Stater som signerat ACTA.
| ||||
Typ | multilateralt avtal | |||
---|---|---|---|---|
Innehåll | samarbete för bekämpning av varumärkesförfalskning m.m. | |||
Signerades | 26 januari 2012 (av EU) | |||
Plats | Tokyo, Japan | |||
Parter | 1 (Japan) | |||
Signerat av | 33
Europeiska unionen och dess medlemsstater, utom Cypern, Estland, Nederländerna, Slovakien och Tyskland | |||
Språk | engelska, franska, spanska | |||
Wikisource | Anti-Counterfeiting Trade Agreement |
Syftet med ACTA var att stärka skyddet för existerande immateriella rättigheter. I korthet gick avtalet ut på att samordna kampen mot varumärkesförfalskningar. Dock innefattades också immaterialrättsliga frågor som berörde utbytet på Internet.
Handelsavtalet och dess förhandlingarna drevs till stor del under sekretess,[förtydliga] vilket Sverige ifrågasatte under förhandlingarna. Under 2010 offentliggjordes förhandlingstexten vid flera tillfällen och den slutliga texten offentliggjordes i december 2010.[3] De inblandade länderna har tidigare medgett att ACTA existerar men lämnade trots allmän förfrågan inte ut vad förslaget innebar.[källa behövs]
EU:s mandat för förhandlingarna slogs fast vid ett möte för jordbruksministrarna i maj 2008, men eftersom frågan var en så kallad A-punkt så framgick det inte av mötets dagordning. Den svenske riksdagsledamoten Karl Sigfrid, som kritiserat förhandlingarna, fick av riksdagens utredningstjänst information om när mötet ägde rum.[4]
Den 4 juli 2012 avslog Europaparlamentet ratificeringen av handelsavtalet med en majoritet på 478 röster för avslag, 39 röster för bifall och 165 ledamöter som avstod.[5] Beslutet gör att europeiska länder ej kan ratificera avtalet.[6]