Astrid Lindgren
svensk författare av barnböcker, sångtexter och filmmanus / From Wikipedia, the free encyclopedia
Astrid Anna Emilia Lindgren, född Ericsson den 14 november 1907 i Vimmerby landsförsamling i Småland, död 28 januari 2002 i Stockholm, var en svensk barnboks-, sångtext- och manusförfattare samt förlagsredaktör och opinionsbildare. Lindgren är känd över hela världen för sina barnböcker, däribland Pippi Långstrump (1945), Barnen i Bullerbyn (1947), Karlsson på taket (1955), Madicken (1960), Emil i Lönneberga (1963), Saltkråkan (1964), Bröderna Lejonhjärta (1973) och Ronja Rövardotter (1981).
- För andra betydelser, se Astrid Lindgren (olika betydelser).
Astrid Lindgren | |
Astrid Lindgren, omkring 1960. | |
Född | Astrid Anna Emilia Ericsson 14 november 1907 Vimmerby landsförsamling, Småland, Sverige |
---|---|
Död | 28 januari 2002 (94 år) Gustav Vasa församling, Stockholm, Sverige |
Yrke | Barnboksförfattare, manusförfattare, förlagsredaktör |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Genrer | Sagor, noveller, dramatik, fantasy |
Debutverk | Britt-Mari lättar sitt hjärta (1944) |
Make/maka | Sture Lindgren (g. 1931–1952; änka) |
Barn | med Reinhold Blomberg: Lars Lindgren (1926–86) med Sture Lindgren: Karin Nyman (född 1934) |
Släktingar | Gunnar Ericsson (bror) Stina Hergin (syster) Ingegerd Lindström (syster) Nils Nyman (dotterson) Olle Nyman (dotterson) |
Namnteckning | |
Webbplats | Officiell webbplats |
Beräknad siffra 2019 för försäljningen av böcker är 165 miljoner exemplar och de har översatts till 107 språk (2019).[1] Många av Lindgrens böcker har filmatiserats, varav merparten är svenska spelfilmer. Återkommande i Lindgrens filmer är kompositören Georg Riedel, regissören Olle Hellbom och skådespelaren Allan Edwall. Det har även producerats några utländska filmer och animeringar av Lindgrens böcker och noveller.
Lindgren tilldelades ett stort antal nationella och internationella priser för sina böcker, bland annat Svenska Akademiens stora guldmedalj. Hon utsågs även till hedersdoktor vid Linköpings universitet, universitetet i Leicester och universitetet i Warszawa. Flera priser har även instiftats i hennes namn, där det främsta är Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne instiftat 2002 av Sveriges regering. Prissumman är på fem miljoner kronor[2], vilket gör det till världens största litteraturpris efter Nobelpriset i litteratur.
Lindgren var under senare delen av sitt liv också en betydande samhällsdebattör. I valrörelsen 1976 publicerades hennes novell Pomperipossa i Monismanien i Expressen. Hon ansåg där, att det var absurt, att egenföretagare kunde få betala mer i marginalskatt än de tjänade. Novellen fick stor uppmärksamhet och spridning. Regeringens bemötande av Lindgren när finansminister Gunnar Sträng först svarade, att Lindgren har djup okunskap i skattepolitikens irrgångar,[3] för att senare erkänna att hon hade rätt i sak, anses ha varit en bidragande orsak till att Socialdemokraterna förlorade regeringsmakten för första gången på 40 år.
Hon engagerade sig även för barns rättigheter, mot kärnkraften och i Djurskyddskampanjen med ett flertal debattartiklar i Expressen.
Astrid Lindgren övertog Selma Lagerlöfs plats som motiv på den svenska 20-kronorssedeln den 1 oktober 2015.