Bläckfiskar
klass av blötdjur / From Wikipedia, the free encyclopedia
Bläckfiskar (Cephalopoda, "skallfoting"), tidigare även sjöpolyper (jämför tyska: Seepolypen, Meerpolypen),[1][2][3][4][5] är en klass inom blötdjuren. Bläckfiskar lever ett uteslutande marint liv och kännetecknas av en bilateral kroppssymmetri, ett stort huvud och en uppsättning muskulösa, sugkoppsförsedda bläckfiskarmar eller tentakler. Trivialnamnet "bläckfisk" refererar till djurets förmåga att spruta bläck. Studiet av bläckfiskar är en gren inom malakologi.
Bläckfiskar | |
Tioarmad bläckfisk av arten Sepioteuthis lessoniana | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Blötdjur Mollusca |
Klass | Bläckfiskar Cephalopoda |
Vetenskapligt namn | |
§ Cephalopoda | |
Auktor | Georges Cuvier 1797 |
Hitta fler artiklar om djur med |
De tidigaste bläckfiskarna man känner till är 500 miljoner år gamla fossil, det vill säga från senare delen av kambrium. Bläckfiskar dominerade världshaven under perioden ordovicium, i form av primitiva fyrgälade bläckfiskar. Klassen omfattar idag de två, endast avlägset besläktade underklasserna tvågälade bläckfiskar, som i princip omfattar alla bläckfiskar med mjuk kropp; och systergruppen fyrgälade bläckfiskar som vanligen har ett yttre skal som skydd. Det finns omkring 900 identifierade idag levande arter och en mängd kända utdöda. Två viktiga utdöda taxa är ammoniter (Ammonoidea) och (Belemnoidea).