Buenaventura Durruti
spansk anarkist / From Wikipedia, the free encyclopedia
Buenaventura Durruti Dumange, född 14 juli 1896 i León, död 20 november 1936 i Madrid, var en spansk syndikalist och antifascist, samt chef för den republikanska Durrutibrigaden under Spanska inbördeskrigets första år innan han stupade i strid.
Buenaventura Durruti | |
Född | José Buenaventura Durruti Domínguez 14 juli 1896[1][2][3] León, Spanien |
---|---|
Död | 20 november 1936[2][4][3] (40 år) Madrid |
Begravd | kartor och Montjuïcs kyrkogård |
Medborgare i | Spanien |
Sysselsättning | Anarkosyndikalist, politiker, mekaniker, fackföreningsperson, anarkist, anarchist militiaman |
Arbetsgivare | Compañía de los caminos de hierro del Norte |
Maka | Émilienne Morin |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Efter avslutad skolgång utbildade sig den då 14-årige Durruti till svarvare. 1919 anslöt han sig till den syndikalistiska fackföreningen CNT. Han deltog även i kontraterroraktioner mot de spanska myndigheterna, och 1923 anklagades han för delaktighet i ett attentat mot en kardinal. Han flydde då först till Frankrike och vistades de följande åren runt om i världen, men återvände till Spanien då den nyutropade republiken beviljade honom amnesti. Durruti engagerade sig sedan i CNT och deltog i försvaret av Barcelona vid den fascistiska kuppen i juli 1936.[5]
Durruti själv sågs som en föregångsman. Liksom Nestor Machno förespråkade han "frivillig självdisciplin" och han var noga med att alla behandlades lika. Han stupade 1936 i strider utanför Madrid. En halv miljon sägs ha fyllt gatorna i Barcelona när han fördes till sin begravning.