Härjedalens landskapsvapen
From Wikipedia, the free encyclopedia
Härjedalens landskapsvapen är: I fält av silver ett, med ett rött ämnesjärn belagt, ovanifrån sett svart städ med hornet nedåt och åtföljt till höger av en svart smidestång och till vänster av två stolpvis ställda svarta smideshammare med röda skaft, den övre störtad. Vapnet kröns i likhet med alla landskapsvapen av en hertiglig krona.
Härjedalens landskapsvapen | |
Blasonering | ”I fält av silver ett, med ett rött ämnesjärn belagt, ovanifrån sett svart städ med hornet nedåt och åtföljt till höger av en svart smidestång och till vänster av två stolpvis ställda svarta smideshammare med röda skaft, den övre störtad.” |
---|
Härjedalen övergick från norsk till svensk ägo genom freden i Brömsebro 1645, men då fanns inget vapen för landskapet, och kom inte heller att skapas till Karl X Gustavs begravning 1660. Från 1647 finns ett sigill belagt och dess bild omnämns som vapen vid slutet av 1700-talet. Där är redskapen (som syftar på landskapets myrjärnsproduktion) placerade helt annorlunda och dessutom ingår ett städ.
Först 1885 fastställdes en formell vapenbeskrivning av Kunglig Majestät (regeringen). Kompositionen liknar dagens vapen men är uppochnervänt. 1935 fastställdes en ny vapenbeskrivning: I fält av silver en framifrån sedd svart räckhammare med röd skaftända, åtföljd till höger av en svart smidestång och till vänster av två stolpvis ordnade och ställda svarta smideshammare med röda skaft, den övre störtad. Denna gällde fram till 2013, då beskrivningen av historiska skäl ändrades till nuvarande variant.[1]
Vapnet ingår tillsammans med Jämtlands landskapsvapen i vapnet för Jämtlands län.[2]