Inge Bårdsson
norsk monark / From Wikipedia, the free encyclopedia
Inge Bårdsson, född 1185, död 23 april 1217, var kung av Norge från augusti 1204 till sin död. Han var son till kung Sverre Sigurdssons syster, Cecilia Sigurdsdotter och lendmannen Bård Guttormsson från Reins kungsgård i Trøndelag. Inge blev vald till kung av birkebeinarna och stred mot baglerna de första tre åren av sin regeringstid. Han hade sitt säte i Trondheim.
Snabbfakta Regeringstid, Företrädare ...
Inge Bårdsson | |
---|---|
Mynt från kung Inges tid. | |
Regeringstid | Augusti 1204–23 april 1217 Filippus Simonsson motkonung i Viken från 1207 |
Företrädare | Guttorm Sigurdsson |
Efterträdare | Filippus Simonsson och Håkon Håkonsson |
Barn | Guttorm Ingesson |
Ätt | Hårfagreätten |
Far | Bård Guttormsson |
Mor | Cecilia Sigurdsdotter |
Född | 1185 |
Död | 23 april 1217 Nidaros (Trondheim) |
Begravd | Nidarosdomen i Trondheim |
Stäng
Inge kämpade mot baglerna fram till 1207, när han och baglerkungen Filippus Simonsson förlikades genom att Filippus erkände kung Inge Bårdssons överhöghet, men styrde sin landsdel (Viken) med kungs namn till sin död.
Inge anses ha stått under stort inflytande från sin halvbror, jarl Hakon galen, vilken dog 1214.[1]
Inge Bårdsson är begravd i Nidarosdomen i Trondheim.