Jäst
levnadssätt för svampar som lever i encellig form / From Wikipedia, the free encyclopedia
Jäst är ett levnadssätt för svampar som innebär att de lever i encellig form. Många jästsvampar är dimorfa, vilket innebär att de i fast material växer som flercelliga grenade trådar, hyfer, medan de i vätskor växer som åtskiljda celler, jästceller. Man kallar detta för hyfstadium respektive jäststadium. En del svampar har förlorat förmågan att bilda hyfer och lever därför enbart som jästceller. Dessa lever därför bara i en flytande eller halvflytande miljö, exempelvis i havet, på djurs slemhinnor och i ruttnande frukt.
- Se även: Jäsning
Jäst[1] | |
Näringsvärde per | 100 g |
---|---|
Vatten | 71 g |
Energi | 407,5 kJ / 97,4 kcal |
Protein | 12,1 g |
Kolhydrater | 11 g |
Fett | 0,4 g |
Varav mättat fett | 0,03 g |
Varav enkelomättat fett | 0,33 g |
Tiamin (B1) | 0,71 mg |
Riboflavin (B2) | 1,65 mg |
Niacin (B3) | 11,2 mg |
Pyridoxin (B6) | 0,6 mg |
Alfatokoferol (E) | 0,2 mg |
Mineraler | |
Kalcium | 13 mg |
Järn | 4,9 mg |
Magnesium | 59 mg |
Kalium | 610 mg |
Natrium | 16 mg |
Zink | 4,5 mg |
Fosfor | 395 mg |
Selen | 1 µg |
Både sporsäcksvampar och basidiesvampar kan bilda jästceller. Med "jästsvampar" i vardagligt tal avser man sporsäcksvamparna saccharomycotina som innefattar cirka 600 arter indelade i ett sextiotal släkten. Hit hör bland annat Candida som lever på människors slemhinnor, och Saccharomyces som lever på frukt.