Knud Knudsen
norsk lingvist / From Wikipedia, the free encyclopedia
Knud Knudsen, född 6 januari 1812 i Holts socken, Nedenes amt, död 4 mars 1895 i Kristiania, var en norsk skolman och språkforskare.[4]
Knud Knudsen | |
Född | 6 januari 1812[1] Holts kommun, Norge |
---|---|
Död | 4 mars 1895[2] (83 år) Christiania |
Medborgare i | Norge |
Sysselsättning | Språkvetare, filolog, pedagog[3] |
Redigera Wikidata |
Knudsen var tre år folkskollärare i sin hembygd, tog 1840 filologisk ämbetsexamen och var 1840-46 adjunkt vid Drammens lärdomsskola. Sedan verkade han vid Kristianias katedralskola, 1846-52 som adjunkt, 1852-80 som lektor ("overlærer").[4]
Under inflytande från Grundtvigs idéer verkade Knudsen för en från det klassiska utbildningsidealet frigjord skolundervisning, byggande på modersmål och historia. I en mängd skrifter som Det norske målstræv (1867) och Unorsk og norsk (1881) förde Knudsen en outtröttlig kamp för norskans frigörelse från danskan, såväl i fråga om ordval som uttal, rättskrivning och ordböjning.