Nordiska sjuårskriget
From Wikipedia, the free encyclopedia
Nordiska sjuårskriget var ett krig som fördes 1563–1570 mellan Sverige å ena samt Danmark, Lübeck och Polen å andra sidan.[1] Anledningen till kriget låg ytterst i Danmarks missnöje över den så kallade Kalmarunionens upplösning och präglades av fyra staters önskan att ta del av den Tyska ordensstatens pågående upplösning.[1]
Snabbfakta Ägde rum, Plats ...
Nordiska sjuårskriget | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Fredrik II erövrar Älvsborg 1563 Kopparstick från Oskar Alin: Sveriges historia III. | |||||||||
| |||||||||
Stridande | |||||||||
Sverige | Danmark-Norge | ||||||||
Befälhavare och ledare | |||||||||
Erik XIV Johan III |
Fredrik II |
Stäng
Missnöjet mellan Sverige och Danmark visade sig flera gånger under Gustav Vasas regering, bland annat genom att Danmarks kung Kristian III upptog Sveriges vapen tre kronor i sitt vapen. Detta tilltag tolkades från svensk sida som ett bevis på danska anspråk på Sverige.