Påskön
chilensk ö i sydöstra Stilla havet / From Wikipedia, the free encyclopedia
Påskön (spanska: Isla de Pascua, rapa nui: Rapa Nui)[1] är en ö i sydöstra Stilla havet väster om Sydamerika, i den chilenska regionen Valparaíso. Påskön har fått sitt namn av att Jacob Roggeveen och hans besättning firade påskdagen den 5 april 1722 utanför ön innan de klev i land. Ön är nästan triangulär till formen. Avståndet till närmaste bebodda ö är omkring 2 000 km, vilket gör ön till en av de mest avlägsna bebodda platserna på jorden. Antalet invånare var 2017 ungefär 7 750. I mars 2018 röstade kongressen för att man ska begränsa antalet turister och fastlänningar på ön samt minska tiden de får stanna där.
- Uppslagsordet ”Rapa Nui” leder hit. För andra betydelser, se Rapa Nui (olika betydelser).
Påskön (Rapa Nui) | |
Ö | |
Påsköns flagga | |
Smeknamn: Te Pito O Te Henua (Ombligo del mundo) | |
Land | Chile |
---|---|
Koordinater | 27°7′S 109°22′V |
Huvudstad | Hanga Roa |
Area | 163,6 km² |
Folkmängd | 5 035 (2011) |
Befolkningstäthet | 31 invånare/km² |
Borgmästare | Luz Zasso Paoa (DC) (2009–) |
Postnummer | 2770000 |
Riktnummer | 32 |
Geonames | 4030726 6930873 |
Etnicitet | Pascuense/Rapanui |
Påsköns läge i Stilla havet.
| |
|
Ön är känd för sina stenstatyer, moai. De många karaktäristiska stenstatyerna är av varierande storlek och har generellt huggits ur vulkanen Rano Rarakus båda inre och yttre sluttningar. Vissa står utplacerade längs kusten – vanligtvis på en stenplattform, kallad áhu – andra är kvar helt eller delvis uthuggna ur vulkanen, eller ligger övergivna på väg därifrån till sin slutdestination.