Rödalger
From Wikipedia, the free encyclopedia
Rödalger (Rhodophyta), är en grupp av vattenlevande alger, de flesta levande i saltvatten, gärna djupt vatten, en del i sötvatten. Vissa arter är encelliga, men de allra flesta är större makroalger.[2] Vissa arter är parasiter. Inga rödalger lever på land, inte ens som symbionter.
Rödalger | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Rödalger Rhodophyta |
Vetenskapligt namn | |
§ Rhodophyta | |
Auktor | Wettstein, 1922[1] |
Klasser | |
Till det yttre liknar rödalgerna växter, men deras placering i eukaryoternas släktskapsträd är inte slutgiltigt fastställd. Mycket data stödjer dock en placering inom ett utvidgat växtrike Plantae, även kallat Archaeplastida.[3][4]
Idag finns det ca 6 000 kända vattenlevande arter som tillhör gruppen rödalger. Rödalgerna utnyttjar liksom brunalgerna andra färgämnen än enbart klorofyll för att utvinna energi ur solljuset. Ämnen som rödalger utnyttjar heter fykoerytrin, fykocyanin och allofykocyanin och det är dessa som ger de den unika egenskapen att överleva djupare än de andra alggrupperna. I svenska vatten kan de förekomma i upp till 40 meters djup medan de i varmare vatten finns på upp till 80 meters djup och även i visa fall ända ned till 268 m. Rödalger är de rikligast förekommande av stora alger i varma kustvatten i tropiska hav. De flesta är marina arter men det finns ett fåtal terrestra och sötvattenslevande arter. Rödalgen Bangiomorpha pubescens levde redan under Prekambrium (1,2 Ga).[5]