Sergel (ätt)
svensk adelsätt / From Wikipedia, the free encyclopedia
Sergel, före adlandet Sergell, är en svensk adlig släkt. Den kom till Sverige med Christoffer Sergell (1693–1773), som 1737 flyttade till Stockholm från Jena i hertigdömet Sachsen-Weimar. Han var verksam i Sverige som hovbrodör. Två döttrar efterföljde honom i detta yrke.
Adliga ätten Sergel | |
Ursprung | Jena, Sachsen-Weimar |
---|---|
Inflyttad | 1737 |
Stamfar | Johan Tobias Sergel |
Adlad | 24 januari 1808 |
Framstående | Johan Tobias Sergel |
Sveriges riddarhus | |
Introducerad | 18 maj 1811 |
Grad | Adlig ätt nr 2213 |
Sonen bildhuggaren och professorn för teckningen i Målare- och bildhuggarakademien, hovintendenten Johan Tobias Sergell är släktens mest kände medlem. Han adlades den 24 januari, år 1808 med namnet Sergel av Gustav IV Adolf på Stockholm slott i samband med avtäckningen av hans staty av Gustav III och har en bild av denna på ättens vapensköld. Introduktionen på Riddarhuset skedde först den 18 maj, år 1811, då ätten fick nummer 2213. Vid denna tid hade 1809 års regeringsform börjat gälla, men ätten Sergel undantogs från § 37 i denna, eftersom den hade adlats före 1809. I annat fall hade adelskapet varit begränsat till ättens huvudman. [1]
Johan Tobias Sergel förvärvade 1812 Spånga säteri i Ärla socken i Södermanlands län. Denna gård förblev i släktens ägo genom fyra generationer fram till år 1925.[1][2] Johan Tobias Sergel var inte gift men hade barn tillsammans med Anna Elisabet Hellström. Efter hennes död 1796 blev genom kunglig resolution de barn med henne som då levde legitimerade. Från sonen Gustaf Sergel, fyra år gammal vid moderns död, härstammar den fortlevande släkten.[1]
Den 31 december 2021 var 48 personer med efternamnet Sergel folkbokförda i Sverige.[3]