Sverige under romersk järnålder
From Wikipedia, the free encyclopedia
Huvudartikel: Järnåldern#Romersk järnålder
Romersk järnålder har fått sitt namn utifrån att från år 1 till cirka 400 e.Kr. har ett kraftigt inflytande från det romerska riket gjort sig gällande i Nordeuropa utanför Roms gränser.
Det Romerska rikets expansion och germanstammarnas spridning gjorde att kontakterna dem emellan ökade väsentligt de närmaste århundradena efter Kristus. Bland annat sände romarna expeditioner till norr, och i sin 98 e.Kr. skrivna Germania omtalar Tacitus för första gången i bevarad skrift svearnas, egentligen svionernas, stam. Tacitus berättar vidare om svearnas skepp, och att allmogen inte hade rätt att bära vapen i fredstid.[2]
Flera viktiga kulturelement kom till det dåvarande Sverige under denna tid, till exempel bättre redskap för bland annat jordbruk, och inte minst den äldre 24-typiga runraden, som troligen påverkats av alfabeten i medelhavsområdet.[3]
Många av de äldsta runinskrifterna har hittats i Skandinavien, bland annat världens äldsta futhark på Kylverstenen från Gotland.